Ishockey är en mycket fysiskt krävande sport, och för att få upp de reflexer, den balans, den rörlighet, den acceleration och den kraft som krävs för att spela hockey räcker det inte med träningen på isen – man måste också träna mycket utanför rinken.
En av de som har dedikerat sig åt att träna hockeyspelare för att de ska prestera sitt bästa på isen är Andreas Öhgren. Han var själv en lovande hockeyspelare en gång i tiden, men led av en allvarlig ryggskada som till slut tvingade honom att ge upp karriären. Öhgren menar att hans skada var en följd av att han tränade enligt det som var norm som styrketräning för hockeyspelare förr, och fortfarande är det på vissa ställen. Det gamla sättet innebar att man tränade mycket styrka genom tunga lyft och knäböj. Öhgren ifrågasätter vad det egentligen innebär att vara stark. Enligt det gamla sättet att se på styrka inom hockey skulle man kanske ”vara stark” om man kunde ta 400 kilo i knäböj, men Öhgren menar att det inte är den typen av styrka som en hockeyspelare behöver. Istället tränar han varje hockeyspelare utefter hans egna förutsättningar. Han inser att problemet som många klubbar har är att de inte har möjlighet att köra fysträning i så små grupper som han själv gör, där han tar hänsyn till varje individs spelstil och kroppsbyggnad. De flesta fystränare inom hockey har lag om 25 spelare som tränas kollektivt. Dessutom är alla spelare som vänder sig till Öhgren mycket motiverade att förbättra sig och träna hårt – i ett normalt lag finns det vanligtvis fem spelare som inte bryr sig, fem som gör som tränaren säger och fem som faktiskt är motiverade. Detta är en välkänd princip som till och med tränare inom NHL talar om.
En av nyckelfaktorerna i en hockeyspelares träning är rörlighet, menar Öhgren. Han har sett exempel på hockeyspelare som har kommit till honom och knappt kunnat röra sig framåt för att höfterna är så stela. I hockeyn idag går det inte att spela i den formen, eftersom spelet hela tiden blir snabbare.
Efter ett hårt träningspass kan det vara kul att göra något tillsammans i laget. En bra aktivitet som inte är för fysiskt ansträngande (eftersom musklerna behöver vila efter träningen) är bowling. Det bästa stället för bowling i Stockholm är O’Learys i Kista.
